den ensamme mannen

Väldigt ofta befinner sig en gammal man här nere i korsningen. Han stannar precis på hörnet mellan Storgatan och Norra vägen, står där länge med krum rygg och en blick som följer varje rörelse längs vägen.

Idag var han där igen, i snörusket med gubbkepsen på.
Jag undrade; "Vem väntar han på? Har senilitet suddat ut allt utom gamla minnen och lämnat honom kvar i fyrtiotalet där hans fästmö snart ska komma förbi på sin cykel?
Eller är detta hans promenadsträcka? En kort tur mitt på dagen för att se på annat än lägenhetens tomma väggar?
Stackars förvirrade man, står i korsningen dag ut och dag in och vet inte vart han ska!"

Sedan kom bussen...
Hepp, så romantiskt och sorgligt var det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0