ett två tre fyra fem

Många dagar i hettan har passerat.
Förmodligen har jag känt alla olika känslor som går att känna under den tiden och även skaffat mig magkatarr i vanlig ordning.
Förtydligande: Jag är absolut inte depp, bara tudelad och lätt uttråkad.
Det leder till att jag vill göra allt och inget. Otrolig livslust blandat med "snälla stäng in mig i garderoben och låt mig sova något år".
Mmm de ljuva första stapplande stegen in i vuxenlivet. Finns det någon som tar sig igenom dem utan att slita sitt hår och köra huvudet i väggen åtminstone en gång?
Jag har börjat promenera mycket och planerar hösten. En enda sak är helt bestämd, jag ska börja dansa någon slags latinodans. Alltid en början... Eh.
Roligt lär det vara i alla fall, och med tanke på att jag inte kan sitta stilla alls när musik spelas så är det väl bara att bejaka rytmen i blodet och ge sig ut på dansgolvet.

Boken Människohamn är äntligen utläst efter sex månader av undvikande, glömska och gå in i stolpar och träd-besatthet.
Jag blev nog lite knäpp där mot slutet, John Ajvide Lindqvist har en tendens att förvrida mitt redan så snedvridna psyke ytterligare. Tack och lov slutade den någorlunda lyckligt, tror jag (man vet aldrig med hans böcker) och den var absolut värd all rädsla och alla känslor som den uppbådade. En god bok alltså, behöver inte saltas eller peppras.

Ikväll ska jag nog ge mig ut i vildmarken för mer planering av salsan, samban eller vad det nu blir.
Hare!


Force hoppar från raukar och vän betraktar avundsjukt...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0